Var sjätte arbetande svensk anser att han eller hon lider av utmattningssyndrom. Samma personer visar ofta symptom på nedstämdhet och ångest. På sikt löper dessa människor större risk än andra för att bli sjukskrivna. Uppgifterna kommer från en doktorsavhandling vid Sahlgrenska akademin. Alla som själva ansåg att de led av utmattningssyndrom läkarundersöktes. Nästan en tredjedel stämde in på kriterierna och bedömdes av läkaren lida av utmattningssyndrom.
Utmattningssyndrom är ett tillstånd utlöst av långvarig stress, där den drabbade inte fått chans till tillräcklig återhämtning.
I DU-projektet, som pågick 2000-2011 har forskarna slagit fast att utmattningssyndrom är en egen diagnos, som inte har något med depression att göra. Det är vanligt att den som drabbas av utmattningssyndrom också drabbas av en depression till en början. Men det går inte att medicinera bort ett utmattningssyndrom med hjälp av antidepressiv medicin.
Insjuknandet följer ofta ett mönster. När pressen ökar på att prestera på jobbet drar vi ner på umgänge och träning. Till slut är det bara jobbet kvar. Tar Du inte varningssignalerna på allvar förvärras symptomen med värk i kroppen, yrsel, minnesstörningar, skuldkänslor och en allmän glädjelöshet. Själva insjuknandet startar ofta väldigt dramatiskt med hjärtklappning, yrsel, akuta problem att hitta och att få fram rätt ord när man vill säga något.
Att personen tidigt får vård och hjälp var den enskilda faktor som ger en framgångsrik behandling av de psykiska symptomen.
Fysisk aktivitet skyddar hjärnan mot stress och depression. Att det är så har vi vetat länge, men nu har forskare vid Karolinska Institutet publicerat en pusselbit till varför det är så. De har visat att muskelaktivitet renar blodet från ett ämne som bildas vid stress och är skadligt för hjärnan.
Mental träning kan också skydda oss mot stressrelaterade problem. Precis som med fysisk träning så måste vi göra det regelbundet för att det ska ha effekt. Vi är idag ganska medvetna om att vi behöver lägga tid på träning. Det finns Nationella riktlinjer som säger att vi bör röra på oss minst 30 minuter per dag, med samma intensitet som en rask promenad. Men det finns inga rekommendationer om att vi faktiskt behöver avsätta tid för att hjärnan ska få varva ner. Tar vi inte oss den tiden kommer vi snart få både fysisk och psykiska stressymptom.
Vi behöver förstå vad som driver oss att prestera, både på jobbet, fritiden och i motionsspåret. Vi kan drivas av piskan eller moroten. När vi drivs av moroten, drivs vi av glädjen och lusten. Vi är trygga och blir kreativa, vi presterar bra för vi kan hämta kraft och vila ibland. Våra fysiska och psykiska system får koppla ner ibland. Det är så vi evolutionärt är konstruerade. När grottmänniskan hade besegrat den sabeltandade tigern kröp de tillbaka in i grottan och nollställde alla stressystem. När vi drivs av piskan, aktiveras vårt hotsystem. Det innebär att vi kan få en kick av att lyckas, men vi kommer samtidigt ha ett stresspådrag. Vi kommer bli slitna och riskerar känna oss missnöjda även när vi når våra mål.
Meditera och vistas i naturen är gynnsamt för vårt psykiska välbefinnande.
Att träna Basal Kroppskännedom kan stärka dig både fysiskt och mentalt.
Var sjätte arbetande svensk upplever att han eller hon lider av utmattningssyndrom. Är Du en av dem? Vad kan Du göra för att påverka din situation?