Tidigare har vi trott att stillasittande var detsamma som fysisk inaktiv. Nu vet vi att stillasittande är en oberoende riskfaktor som påverkar vår hälsa negativt och som vi inte helt kan kompensera genom att träna.
Stillasittande innebär långvarig muskulär inaktivitet. Stillasittande innebär nästan total frånvaro av muskelkontraktion i stora muskelgrupper i ben, höfter, bål.
Fysisk inaktivitet innebär att vi rör på oss mindre än 150 minuter i veckan på måttlig intensitetsnivå. Måttlig intensitet motsvarar ungefär en promenad i rask takt.
Att stillasittande är en oberoende riskfaktor innebär att har du ett jobb där du sitter ner hela dagen kan du inte träna bort de negativa effekterna med en timme på gymmet när Du kommer hem. Därmed inte sagt att Du ska skippa träningen. Det finns faktiskt många som tillhör kategorin ”Aktiv soffpotatis”, personen så sitter ner många timmar och som samtidigt tränar högintensivt.
Det vi framför allt tenderar att byter ut är lågintensiva rörelser, som lättare hushållsarbete, mot stillasittande. Ingen större skillnad kan tyckas, men på sikt gör det stor skillnad.
Ibland kan vi ju inte välja. Vi har ett jobb där vi är tvungna att sitta ner. Det har då visat sig att det är viktigt att ta korta pauser ofta. När man jämför två olika personer som totalt sitter ner lika länge på en dag inte hade lika stora hälsorisker. Det är alltså viktigt att ta en bensträckare. Det behöver inte vara mer än 1 minut. Det räcker med lågintensiva rörelser. Gå till skrivaren. Gå och hämta ett glas vatten. Gå på toaletten. Ta en bensträckare. Det kan innebära ett lägre midjemått att ofta avbryta ditt sittande.
Vi sitter mycket. I genomsnitt sitter vi ner 75% av tiden på jobbet, 80% när vi transporterar oss och hela 90% av vår fritid.
Vi sitter ner i genomsnitt 55-60% av vår vakna tid. Om vi antar att vi sover 8 timmar per dygn innebär det att vi sitter ner 9-10 timmar av våra 16 vakna timmar.
Stillasittande riskerar ger ett högre midjemått, ändrat kolesterol, högre inflammatorisk aktivitet och försämrad gulkostolerans. Variationen i vardaglig fysisk aktivitet kan förklara mycket stora delar av skillnaden i totala energiomsättningen mellan olika personer. Studier har visat att ökat stillasittande ger en ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar oavsett övrig fysisk aktivitet och motion. Det ger också en ökad risk för vissa cancerformer. Att åka bil istället för att cykla eller promenera till jobbet ökade risken för hjärtinfarkt. Ju mer du sitter ner desto större risk för tidig död.